Jag har precis klivit ur en taxi, mitt på dagen. Kan inte hjälpa att känna mig lite lyxig, det åks alldeles för lite taxi dagtid annars.
Dessutom stod jobbet för notan.
torsdag 25 september 2008
tisdag 23 september 2008
Gudarna måste vara tokiga
Igår ringde klockan som vanligt 6.30. Innan jag hann gå upp hörde jag vinden och regnet mot rutan och bestämde mig för att skippa snooze och invänta Mias alarm en timme senare.
I morse när alarmet tjöt gick jag upp direkt. Drog på mig träningskläderna, i med snäckorna i öronen och så direkt ut.
Det var 8 grader med en klarblå himmel och solen värmde skönt i nacken.
17 har dom sagt att det ska bli idag men även att det kan bli regn. Jag har alltid fått höra att i Melbourne är det ibland fyra årstider på en dag och det är verkligen så. Ofta är det omöjligt att veta hur man ska klä sig.
Idag så var det iallafall riktigt skönt att kliva upp, trots den låga temperaturen.
Tack Melbourne!
I morse när alarmet tjöt gick jag upp direkt. Drog på mig träningskläderna, i med snäckorna i öronen och så direkt ut.
Det var 8 grader med en klarblå himmel och solen värmde skönt i nacken.
17 har dom sagt att det ska bli idag men även att det kan bli regn. Jag har alltid fått höra att i Melbourne är det ibland fyra årstider på en dag och det är verkligen så. Ofta är det omöjligt att veta hur man ska klä sig.
Idag så var det iallafall riktigt skönt att kliva upp, trots den låga temperaturen.
Tack Melbourne!
måndag 22 september 2008
Omväxling
Idag kändes det som att vara tillbaka, norrut, hela vägen till Stockholm.
Kommer ut från jobbet, himlen är grå, det känns som en tidig Decemberdag men på betydligt andra breddgrader. Paraplyet jag fått låna håller på att blåsa ur mina händer och jag tar mig mödosamt ner till bilen som är parkerad på tok för långt bort en dag som denna. Melbourneborna har inte ännu lärt sig hantera konsten att köra bil när det regnar så hemfärden blir plågsam. Jag skriker högt för mig sälv när jag stått stilla i sju minuter, undrar direkt vad fan jag håller på med, tystnar, höjer volymen på radion och fortsätter stirra in i bromsljusen på bilen framför.
Förbannar regnet innan jag kommer på mig själv, landet jag bor i behöver allt regn det kan få. I år verkar det som att det kan bli en okej skörd för Victorias bönder men dom kan inte ropa hej än.
Dessutom är bäcken uttorkad så uttrycket känns inte helt korrekt att använda.
Kommer ut från jobbet, himlen är grå, det känns som en tidig Decemberdag men på betydligt andra breddgrader. Paraplyet jag fått låna håller på att blåsa ur mina händer och jag tar mig mödosamt ner till bilen som är parkerad på tok för långt bort en dag som denna. Melbourneborna har inte ännu lärt sig hantera konsten att köra bil när det regnar så hemfärden blir plågsam. Jag skriker högt för mig sälv när jag stått stilla i sju minuter, undrar direkt vad fan jag håller på med, tystnar, höjer volymen på radion och fortsätter stirra in i bromsljusen på bilen framför.
Förbannar regnet innan jag kommer på mig själv, landet jag bor i behöver allt regn det kan få. I år verkar det som att det kan bli en okej skörd för Victorias bönder men dom kan inte ropa hej än.
Dessutom är bäcken uttorkad så uttrycket känns inte helt korrekt att använda.
söndag 21 september 2008
Livet kan börja
Idag har vi tagit Mias artonåriga kusin Cassie, till hennes blivande universitet. Verkar nervigt det där, man flyttar hemifrån, flyttar in med ett gäng främlingar och sen ska man dessutom börja skolan och lära sig saker.
Från att ha bott i Wycheproof med runt femhundra invånare ska det flyttas till ett campus där det bor det dubbla.
Lycka till önskar jag.
En annan grej. Mia säger roliga saker ibland innan hin hinner tänka efter. Idag berättade hon om när hon var sjutton och åkte till en annan liten stad för att gå på puben. Dom hade roligt och det snackades med bartendern. Efter ett gäng, kanske några för mycket, tyckte hon att det var en bra idé att bjuda in bartendern till hennes födelsedag.
Sin artonde födelsedag.
Två minuter senare stod hon utanför på gatan och det var bara att packa ihop och åka hem.
Från att ha bott i Wycheproof med runt femhundra invånare ska det flyttas till ett campus där det bor det dubbla.
Lycka till önskar jag.
En annan grej. Mia säger roliga saker ibland innan hin hinner tänka efter. Idag berättade hon om när hon var sjutton och åkte till en annan liten stad för att gå på puben. Dom hade roligt och det snackades med bartendern. Efter ett gäng, kanske några för mycket, tyckte hon att det var en bra idé att bjuda in bartendern till hennes födelsedag.
Sin artonde födelsedag.
Två minuter senare stod hon utanför på gatan och det var bara att packa ihop och åka hem.
lördag 20 september 2008
Ett inlägg om ingenting
Nu har jag börjat komma in i vardagen igen här i Melbourne. Man jobbar, (där jag för övrigt precis har skrivit på ett nytt 12 månaders kontrakt med löneförhöjning jo man tackar) kommer hem, (det hem vi just nu försöker lämna men det verkar lättare sagt än gjort vi har precis varit och kollat på ett gäng ställen varav det sista luktade kattpiss och det var det vi trodde vi helst ville ha så det blir nog ett tag till i vår lägenhet) sen går man till jobbet igen när man vaknar igen. Ni vet hur det är.
Apropå (bra ord, apropå) lägenheten vi bor i så är den inte så himla illa egentligen. Det vore bara trevligt att hitta nåt som man verkligen tycker är perfekt. Sträva uppåt framåt liksom.
Jobbet flyter på ganska bra, trivs bättre nu än jag gjort tidigare. Två dagar i veckan är jag den som har ansvar för vårt tredje Melbourne kontor. Det är kul och skönt att få lämna kontoret ibland och så är det lite mer fritt. ag behöver till exempel inte vbara inloggad på telefonen hela dagen. Dom har bra kaffe tvärs över gatan också.
Det är svårt att inte skriva om väder när man bor här nere. Ska hålla det kort.
Det börjar bli varmare, skönare och ljusare.
Ikväll ska jag på fotboll. Australiensisk sådan och det är semifinal. Det laget jag håller på spelar och dom bör vinna. Dom har varit det näst bästa laget under säsongen så en final vore på sin plats. Det är en underlig sport men fan vad dom är hårda.
Apropå (bra ord, apropå) lägenheten vi bor i så är den inte så himla illa egentligen. Det vore bara trevligt att hitta nåt som man verkligen tycker är perfekt. Sträva uppåt framåt liksom.
Jobbet flyter på ganska bra, trivs bättre nu än jag gjort tidigare. Två dagar i veckan är jag den som har ansvar för vårt tredje Melbourne kontor. Det är kul och skönt att få lämna kontoret ibland och så är det lite mer fritt. ag behöver till exempel inte vbara inloggad på telefonen hela dagen. Dom har bra kaffe tvärs över gatan också.
Det är svårt att inte skriva om väder när man bor här nere. Ska hålla det kort.
Det börjar bli varmare, skönare och ljusare.
Ikväll ska jag på fotboll. Australiensisk sådan och det är semifinal. Det laget jag håller på spelar och dom bör vinna. Dom har varit det näst bästa laget under säsongen så en final vore på sin plats. Det är en underlig sport men fan vad dom är hårda.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
