Vecka 43

Förra veckan var oooerhört händelsefattig och inte ens helgen bjöd på några intressanta upplevelser.

Jag fick hoppa över tisdagens innebandyträning då jag lyckades skada knät, hälen och öven vristen. Som tur var finns det alternativa exercismedel på gymmet så jag lyckades hålla igång under hela veckan iallafall. Igår var det match igen och det känns bra mycket bättre denna säsongsöppning om man jämför med förra året. Den enda skillnaden är K som jag lyckades få in i laget, vilket nu gör att det är roligt att spela igen. Det är nästan som att vara tillbaka till glansdagarna med Per. Fast var inte orolig, Per, flyttar du ner hit spelar jag självklart med dig igen!
Iallafall så har vi tre av tre möjliga vinster och för att hömföra med förra året då vi hade ingen, är det ju betydligt bättre. 9 mål och 5 assist från min klubba, vilket endast är viktigt för att tysta ungtupparna i de andra lagen. Man får höra både det ena och det andra från deras munnar och speciellt roligt blir det när man får höra hur gammal man är, har inget hår, är en importerad c u next Tuesday (min personliga favorit) och mycket annat, men ändå springer åttor runt dom, vinner matchen och leder serien.
I år har dom gjort om så det blir ettan mot tvåan i final och trean fyran spelar mot varandra om tredjepris, vilket ju gör säsongen mer intressant och inte som förra året när vi kom sist i serien men ändå gick till final.

Förra veckan blev jag även fast anställd. Det ändrar inget direkt här mer än att jag har en fast inkomst och inte behöver oroa mig för semester och sånt. Jobbet är det samma, lite mer pengar och lite mindre svara i telefon, vilken är skönt. 400 ansökningar fick dom in så det kändes inte riktigt som ett bra läge att börja söka jobb på andra ställen heller.

Annars var helgen lugn, om inte lite tråkig. Har ingenting att rapportera, men nästa helg ska vi iväg på en kompis födelsedag som firas på en av de många häst tävlingar runt Victoria. Det ska bli riktigt kul och förmodligen kommer det vara lite mer att berätta efter den helgen....

Igår fick jag iallafall prata med mamma och pappa, vilket var ett tag sen.

En liten chat med Fredrik blev det men känner att jag varit riktigt slö på kontakten med alla andra. Lovar att logga in på MSN oftare så om ni är uppkopplade, kan vi chatta eller snacka lite.

Tiden går fort, men jag vet inte om det känns som att jag var hemma nyss eller för länge sen.

Förresten, läste ni om mamman med barnvagnen i Melbourne, hon som tappade vagnen framför tåget? Den 6månader gamla sonen klarade sig med bara en bula i huvet. Mamman släpper vagne, bara för ett ögonblick för att dra upp byxorna lite, vagnen ruller direkt ifrån henne och hamnar framför ett inkommande tåg, släpas med i 30 meter innan tåget stannar. Lägger in en länk i nästa inlägg när jag kommer hem.